I slutet av februari var det åter ett ”Blankaholmsseminarie” och ett trettiotal deltagare från olika hörn av landet kom som vanligt för att lyssna, föreläsa, äta god mat eller bara ha allmänt trevligt. Det blev mycket lyckat och jag kan känna mig nöjd som pappa till seminariet. Ett av mina bästa minnen från detta år var när vi hade ätit lunchen i folkets hus. Roger Wikell hade inte visat sig på lunchen och jag undrade var han höll hus. Efter ett tag såg jag honom stående i en hästhage som delvis var täckt av snö. Han stod och pratade i telefonen med sambon Angelica. Under tiden som han pratat hade han sparkat av mossan på ett block och funnit en skålgrop och en ränna. Det säger en hel del om Roger och jag tror helt enkelt att han är ”ett med bronsålderslandskapet”!
Under april blev det en hel del inventeringar i skogsmarken med besök vid vildsvinsskador dvs. stora uppbökade områden. Flera boplatser kunde konstateras på detta vis och man kan lugnt påstå att vildsvinen förstör fruktansvärt mycket för jordbrukare och skogsägare. Även kulturminnen som boplatser och röjningsrösen tar stor skada av vildsvinens framfart. Alla mina fynd anmäldes givetvis till Riksantikvarieämbetet och kommer att registreras.
Under maj månad förberedde Jag och Kalmar länsmuseum grävningen i Blankaholm . Vi grävde provgropar vid ”Majkaseberget” ett högt berg inne i samhället och på vars sluttning jag för några år sedan påträffade en boplats från neolitikum. Provgroparna visade på slaget stenmaterial, ben och keramik (Fagervik II).
Någon vecka senare var det skålgropinventering i Döderhults socken i Oskarshamns kommun. Kenta Ihrestam och Roger Wikell kom under ett par dagar för att inventera väl valda delar av landskapet. Jag hade ordnat boende och pengar till inventeringen och deltog själv under en dag. Vi tackar därför den godhjärtade Hembygdsföreningen Oskarshamn-Döderhult för sitt generösa bidrag och Naturskyddsföreningen i Döderhult för boendet. Det blev inga storslagna fynd, men några skålgropsförekomster kunde konstateras. Den stora skrällen kom dock när killarna skulle åka hem och de stannade hos mig i Blankaholm för att ta en fika. Jag bara kände att jag måste visa Snäckedal, så efter fikan stack vi ned till det monumentala bronsåldersgravfältet i Misterhult. Givetvis inventerade vi lite och jag hade turen att finna ett skålgropsblock med 90 gropar och 5 rännor. Det tog ett tag innan jag hade fattat vad jag gjort. Inte nog att det var ett stort block, utan att ingen hade sett detta åtminstone under de senaste 70 åren. Jag välkomnades av Kenta och Wikell i skålgropsgänget och så sjöng de en liten fin visa för mig OJojojoj ojoj!!!!!!
I början av juni månad genomförde vi en veckas grävning av boplatsen i Blankaholm. Vi var ett tiotal proffs och amatörer som grävde under en vecka. Det blev mängder med material men tyvärr inga anläggningar. Det roliga var dock att vi visste att det fanns anläggningar att vänta då vi funnit detta i provgropsgrävningarna. Delen med anläggningen kommer kanske att beröras i nästa undersökning på platsen? Det var en lyckad grävning och ett lyckat projekt som Samhällsföreningen Blankaholm-Solstadström, Studiefrämjandet, Kalmar läns museum och Västerviks museum genomförde. Det blev förutom grävningen en vecka fylld med olika aktiviteter i samhället bl.a. forntidsvandringar, föreläsningar och mycket mer.
Under slutet av juli månad spelade Blankaholms teatersällskap sin årliga teater under en veckas tid. I år hette föreställningen ”En fogdes död” och utspelade sig i Blanka på 1330-talet. Allt handlade som framgår av titeln om en fogdes död. Skvaller, avundssjuka mm leder till att en änka misstänkliggörs och håller i all hast och efter en kort rättegång på att avrättas. I sista stund framkommer det att fogden i fyllan trillat ned för ett berg och mist livet. Jag spelade soldaten Skarp från fästet Blankaholme. En ganska mentalt krigsskadat och burdus typ, men som bara är nervös inför fruntimmer. Annars gillar han att skövla, bränna, spela tärning och tömma några stop med öl tillsammans med andra soldater.
Karin och Bo af Hjortöö
I teatern försöker vi hålla så hög standar det bara går på kläderna och att det ska vara tidstypiskt. Det är dock inte alltid så lätt då vi har en liten budget att röra oss med. Det viktigaste är att vi har roligt, vilket vi har i stora mängder. Vi är ett tjugotal deltagare från treårigar till sjuttioåringar och vi har alla olika bakgrund och syn på medeltiden. Det blir många roliga diskussioner under den hektiska veckan vi spelar, men även under den långa vintern då vi sitter i stugorna och skriver manus. Under 2010 kommer givetvis ett nytt skådespel i medeltidsmiljö att framföras och det finns flera idéer redan.
Under början av augusti inventerade Sven-Gunnar Broström och Kenta Ihrestam Misterhult under en dag och vi besökte givetvis Snäckedal igen. Det blev sex nya lokaler med skålgropar på block och totalt ca 10 gropar. Inventeringen som kommer att fortsätta under 2010 bekostades av Hembygdsföreningen i Misterhult, tackar!
Under juni och juli inventerade jag ganska mycket och antalet fornlämningar ökade givetvis.
Det största som hänt mig inträffade den 19:e augusti då jag blev pappa till Isabella. Min kära hustru kämpade i 22 timmar innan Isabella äntligen kom till världen.
Under hösten påbörjade jag mitt arbete på Högskolan i Kalmar eller som det kommer att heta på nyårsdagen, Linnéuniversitetet. Trots detta fanns lite tid över för att inventera på lediga stunder. Under november påträffade jag åtta gravar bestående av 1 röse, 6 runda stensättningar och 1 kvadratisk stensättning. Allt framkom i ett område helt utan tidigare registrerade gravar. Kanske ska säga att jag under 2008 fann ett gravfält, en ensamliggande rund stensättning och en boplats i området. Platsen kommer att fortsätta att inventeras under 2010 inom ramen för en studiecirkel i inventering. Vi kommer då främst att titta på lämningar i skogsmark.
Det blev med andra ord ett mycket bra år!
Ängmossen, Foto: Michael 